Boris Lumbana, en mångsidig artist på och utanför planen

Han kom in på provspel i somras med en professionell inställning och tanke på att bidra hur än han kunde. Det blev på planen.
Den här hösten var den längsta tiden på länge för dig med fotboll hela tiden, hur känns kroppen?

-Den känns bra faktiskt. Det var snarare lite i början som det tog ett tag innan kroppen vande sig träningsmängden. Nu känner jag att jag har kommit in i det och kroppen har anpassat sig väldigt bra, tack och lov.
En av Patrik Ingelstens kommentarer till gais.se när du blev klar för GAIS var att du kan spela på flera positioner.

Var på planen har du spelat tidigare i karriären?

-Grejen är att jag har spelat på alla positioner utom målvakt. Jag har samlat på mig lite erfarenhet under åren men favoritpositionen är ju mittfältare just så att man kan vara med i spelet mycket oavsett anfall eller försvar.

Skulle du beskriva dig som en tvåvägsmittfältare?

-Jomen det skulle jag nog säga. När formen är där och jag orkar springa, hehe. Men alltså man får anpassa sig som fotbollsspelare.


Var det tydligt när du kom in i somras att det var mittfältet som du skulle spela på?

-Nej snarare så var tanken just då att jag skulle vara med och bredda truppen men jag har haft en väldigt bra dialog med Patrik och vi pratade ändå om det ganska tidigt att mittfältspositionen är min favoritposition. Sen sade vi ändå: ’Vi får se hur bra det går och hur mycket jag orkar.’ Jag står ju till deras förfogande så att vartän de vill sätta mig så är det bara att lira. sakta men säkert så kom formen och man lyckades få plats på mittfältet också.

Och nu inför 2020, tänkte du något på det under hösten? Du hade ju ett kontrakt som bara gällde
hösten ut.

-Nej jag körde bara på. Jag brukar tänka ett steg i taget och försöka vara i nuet. Jag tänkte: ’Kör hösten ut, kriga på och säkra kontraktet.’ Det var målet och jag kom ju in ganska snabbt där i somras så jag har ingen agent eller någonting nu. Jag sköter allting själv.


Hur gick tankarna för dig där i somras med karriärbytet från musik till fotboll? Kände du att det bara var att köra ett halvår och se hur det gick som gällde eller var inställningen att du var tillbaka i fotbollen till 100 % då?

-Alltså jag älskar musiken och jag älskar att utsätta mig för utmaningar allmänt. Jag visste på förhand att det skulle bli en väldigt stor utmaning… från att ha varit borta från fotbollen i tre år och knappt rört en boll förutom när man varit med i TV-laget till att när den chansen att provträna med GAIS dök upp… då kände jag att jag ville testa och se vad som kunde hända. Jag hade inga tankar på att släppa musiken helt för den står mig fortfarande nära och jag håller igång och giggar när jag kan. Att släppa musiken helt fanns inte i tankarna. Sen visste man ju vilken situation som GAIS var i då så det var en
ära att få chansen. Det sade jag till Patrik också, att det är en ära att få vara med och fightas i den här situationen. För mig att bara vara med och bidra med någonting var en ära.

Vi pratade lite om att du spelat i olika positioner. Känner du något samband där till musiken; att du är mångsidig där också med sång, dans och det instrumentala?

– Jomen det skulle jag nog säga. Om jag ska se till mitt artisteri så är jag ganska bred där också. Jag vill vara ett helhetspaket, det brukar jag prata om. Då är det sång och dans. Jag brukar inte spela så mycket men jag ackompanjerar mig själv när jag skriver musik och så. Det känns skönt att ha de delarna, bredd är alltid bra. Jag tycker om mångsidigheten. Det finns mycket att hämta där och som människor överlag så har vi flera sidor hos oss som det handlar om att utforska och testa sig fram i.

Vi var inne lite kort på det här med provspelet. Var den processen något du gjort tidigare i karriären?

-Nej faktiskt inte. Jag var utlånad en gång tidigare i karriären då jag spelade på Island i ett halvår men då var det en direkt utlåning. Detta var en upplevelse i sig, det blev lite extra känsla med tanke på att man inte hade lirat på ett tag. Så man var lite småpirrig och nervös men gubbarna var grymma och Patrik och hela tränarteamet tog emot mig väldigt varmt så det kändes bara härligt.

Är det en rimlig tid, en vecka i en ny miljö, att bevisa att man vill ha en plats i ett lag?

-Det skulle jag väl säga och någonstans också, det sade jag tydligt redan när jag kom, så har man väldigt stor respekt för att det är en elitklubb. Jag kom inte in till någon korp-klubb direkt utan det här är en elitklubb som har en grym historia. Du får en vecka på dig, så enkelt är det. Jag tycker egentligen inte det är något konstigt eller så utan en vecka är lagom. Har du kvalitéer så får du förhoppningsvis vara kvar. Jag kom bara hit med inställningen att ge 300 % och inte slösa deras tid. Jag ville inte att de skulle känna: ’Vad är det som sker här?’, eller att det kändes oseriöst med tanke
på att jag kom från musiken. Från mig handlade det om att ge dem den respekten så att de känner: ’Han kommer hit och är verkligen seriös.’ En vecka ska räcka.

Så här veckan efter serien slutat, har du hunnit med några diskussioner med GAIS om framtiden och vad tänker du själv om den?

Vi har pratat lite smått men ingenting konkret. Det är väldigt positivt från min sida och det hoppas jag att klubben vet om. De vet att musiken fortfarande finns i mitt liv också så om vi kan hitta något så som vi har gjort nu så är det guld. Det händer lite grejer kring klubben också så man får väl se vad som sker.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *